Åbolands fiskarförbund rf

Den 18 juni 2009 uppvaktade en delegation, representerande 18 fiskeområden i Skärgårds- och Bottenhavet och totalt 630 tusen hektar vatten, miljöminister Paula Lehtomäki i riksdagshuset i Helsingfors. I appellen som överräcktes till fru miljöminister är fiskeområdenas enhälliga ståndpunkter samlade i tre punkter som bör vidtagas under år 2009 för att fiskerinäringens framtid skall säkerställas:

1. Skarven bör överföras till att omfattas av jaktlagen och klassificeras som en jaktbar viltart. Tillstånd till jakt av skarv bör beviljas året om inom en radie på 300 meter från fiskeredskap, fiskodlingskassar samt före och efter fiskutsättningar inom vattenområden där sådana utförts.

2. Alla sälar som blivit vana att jaga föda vid fiskeredskap och fiskodlingskassar bör kunna avlägsnas och den naturliga skyggheten för människan på så sätt återställas.

3. För fångst av gråsäl bör nya metoder utvecklas, särskilt där traditionell jakt inte är möjlig. Kustens regionala jaktlicenskvot kan slopas, eftersom denna inte behövs för att garantera ett gynnsamt skydd av gråsälsstammen.

Nya fakta har framkommit som pekar på att EU genom sitt fågeldirektiv från 1979 har gett skydd åt en skarvart som aldrig tidigare funnits i Finland, nämligen mellanskarven Phalacrocorax carbo sinensis vars latinska namn betyder "pelikanen från Kina". Mellanskarvar hämtades på 1500-1600 talet från Kina till Holland där de användes av förmögna för att fiska, en tradition som kommer från Kina. Sedermera har mellanskarven spridit sig i hela Europa. Den andra skarvarten som tidvis förekommit i Östersjöområdet och som häckar på Atlantkustens klippor är storskarven Phalacrocorax carbo carbo. Storskarvar kan också vintertid ses i vattnen kring Åland. Storskarven häckar inte i träd liksom mellanskarven. Miljömyndigheterna skriver på sin hemsida att skarven på 1800-talet utrotats och är nu påväg tillbaka. I Åbolands skärgård finns ingen tradition av skarvjakt från 1800-talet av den enkla anledningen att det inte funnits mellanskarv. Den svenska biologen Christer Olburs har sammanställt en rapport över skarvens ursprung och den finner man på internet sidan: http://skargardsbryggan.com/dokument/Skarv_olburs.pdf 

Enligt artikel 47 skall EU införa registrering och övervakning av havsfångster för fritidsfiskare som fiskar kvoterade arter. För tillfället är lax, torsk, strömming och vassbuk kvoterade arter för Finland. Även för ålen har en nationell plan blivit färdig, men denna har ännu inte godkänts i Bryssel. All fångst av kvoterade arter på över 15 kg från fiskefartyg skulle enligt EU förslaget behövas rapporteras till fiskerimyndigheterna. Hur detta i praktiken skulle gå till är oklart och utreds av de finska myndigheterna. Tankegångarna om att registrera även fångster från fritidsfisket har sin grund i forskningsresultat som visar att också fritidsfisket tar upp ansenliga mängder fisk vilket inverkar på fiskstammarna.

En ny fiskart, slätvar (Scopthalmus rhombus) fångades med nät den 28 juli 2008 vid Tvärminne Zoologiskastation av övertekniker Torsten Sjölund. Fyndet är den första rapporterade slätvaren i Finland. Tvärminne slätvaren var 30 cm lång och vägde 465 g. Slätvaren är en läcker matfisk vars egentliga utbredningsområde är i Atlanten från Trondheim i norr till Marocko i söder. I Östersjön har sporadiska fynd rapporterats i de syd-ostliga delarna av den svenska Östersjökusten. Slätvaren påminner om piggvar men saknar de typiska grova vårtorna. Slätvaren är fiskart nummer 100 i Finlands Östersjövatten.

Mera information (enbart på finska) här 

Enligt Finlands Miljöcentrals pressmeddelande (7.8.2008) finns det nu 12.626 räknade häckande skarvpar längs den finska kusten. Totalt utgör dessa redan över 25.000 räknade skarvar. Därtill kommer 1/3 icke häckande individer så Finland har redan ca. 35.000 skarvar. Varje år föds ca. 1,85 nya ungar, men Finlands skarvpopulation ökar pga inflygande skarvar från närområden.

 I Skärgårdshavet finns redan 4.400 skarvpar och på den största kolonin norrom Nagu (Äggskären) finns 1.600 häckande par. Enbart kolonin norrom Nagu äter årligen 240 ton fisk varav 43 ton utgörs av abborre. Som jämförelse kan nämnas att enligt Åbolands Fiskarförbunds statistik var alla yrkesfiskares sammanlagda fjällfiskfångst år 2007, 122 ton varav 35 ton utgjordes av abborre. Skarvkolonin norrom Nagu äter redan dubbelt mera fisk än yrkesfiskarna fångar per år i hela Åboland. Hela skarvpopulationen i Skärgårdshavet äter ca. 660 ton fisk per år varav ca. 118,8 ton är abborre. Yrkesfisket utpekas av miljöorganisationer och -experter för överfiske. Hur kan man då med blida ögon tillåta att skarvstammen ytterligare växer?

Hela pressmeddelandet finns på sidan: http://www.ymparisto.fi/default.asp?contentid=291367&lan=sv&clan=sv